Nu sprider september
ur gyllene horn,
guld över åkrar
och ängar.
Odalmannen
bärgar sitt korn,
storoxen fejar
för höststrid sitt horn.
Det spelar
i höstliga strängar.

Sommarens sista ackord
tonar bort,
stämmer till vemod
mitt sinne.
Minner att blomstringens
tid är så kort,
den flammar en stund,
så falnar den bort,
när skördetiden
är inne..

Ingvar Björkdahl
Mariestad