Du brukade måla älvor på väggarna i ditt rum
nu kör du stridsvagn på gågatan och krossar folk
du har blivit så självupptagen att du får speglar
att spy skärvor över dig bara du går förbi

Ingen vet vem du är längre, inte ens jag, för mig
är du bara en tickande bomb i vackert fodral
och jag undrar jämt om du ska explodera i min närhet
eller om du helt ensam kommer smälla av

Kanske borde jag hålla dig ett tag och fråga
vad som hände med alla älvor
men jag är så förbannat rädd att du ska sluta ticka
och gå hem