det är guldkorn
inte flingor
av salt

från ett gråmulet
midnattsvalv

kanske är det inte guld
möjligtvis substanser
partiklar av utbrändhet
som stått vid en avgrund

och fallit ner till nästa


djup, på eget bevåg
eller av en vind
vid en klippa utan rädsla
kanske är det så
och kanske är det jag
som blir guldkorn, silverflagor
eller flingor av salt

i oläkta sår, som uppeldade substanser
från en kolsvart himmel
med stjärnor som eventuellt
släpper guldkorn

för att det verkar


behövas här nere