Kanske
om vi hade mötts i en annan ände
Kanske
om jag hade bott i en annan stad
Kanske
om du hade mött mig innan henne
Hade något varit annorlunda

Som det är nu
saknar jag dina andetag
bredvid min kudde
Stryker jag över min egen kind
och önskar att det var din hand
Vrider mig i min säng, blundar
och försöker att finna din värme

Ibland, när jag försänker mig tillräckligt djupt
i minnen,
kan jag känna konturerna av dig
mot min rygg
din arm om min kropp
höra ditt skratt dovt bakom mig
Men jag vet alltid att det är i mitt inre
Inte i min säng, med dig, på riktigt

Jag önskar att du var där, på riktigt

Famlar, famlar i sömnen efter din hand
och jag tänker, när jag vaknar
att det är en Förbannelse.
Varför ska jag lida, den frågan ställer jag mig
ofta, vid mina uppvaknanden

Morgonljuset silar in genom lätt dammiga fönster
och jag förbannar att ännu en gryning sker utan
din närhet

Vaknar ibland av ett sms
och hoppas, eller bävar
Eftersom det kan vara från dig
Oftast är det min mor
som undrar om jag är vaken, eller liknande
kanske för att jag stängt av ljudet, kvällen innan
just för att slippa vakna till dina försök att kontakta mig
Är inte i stånd att hantera sånt då jag är precis nyvaken
Är aldrig i stånd att hantera känslorna för dig,
men allra minst då, i mitt sköraste
Så nära till känslorna, då, på morgonen
Förstår du...

Kan du någonsin förstå?