På torget hör jag snabba steg mot skaren
och andetag som längtar efter frid.
En man på flykt ifrån en illusion,
med tunga bördor snörda på sin rygg.

Och ingenstans tycks han få vara trygg.
Han söker vid en t-banestation,
men tvingas åter ut i snön, varvid
han faller på den kalla trottoaren.

I skräck, och ångestriden av de ohörbara skratten,
så reser han sig upp och fortsätter sin flykt i natten.