När cellerna kändes som krondill och
flämtade på destillerad vattenånga då
tystnade musiken och pianistens fingrar
stelnade till i
den sena aftontimmen

Luften vilade i tomrummet mellan tiden som
tickade så sakta och
människorna jag mötte
vandrade stelt och ansiktslöst hemåt
till dess väntande kokong-
liksom min