han var arg, rent av förbannad "nu djävlar skall skall jag säga dom mitt hjärtas mening" och han fattade sin penna, sin Parker av bästa modell, la skrivarket till rätta på bordet och siktade in sig på den första raden...
men i sin iver, sin ilska, stötte han reservoarpennan - skroiipp! - alltför hårt i pappret. stiftet gick sönder och det bidde bara en plump.
"fan ta bofinken!" muttrade han. "vad är det här för mening. nu lägger jag av!"