Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Rämna...

 

 

 

Och jag vill spricka sönder, jag vill rämna, 
vill brisera i en glödhet storm 
och jag vill sträckas ut tills jag kan lämna 
allt som håller kvar mig i min form 
och jag vill sova, jag vill utelämna 
varje skriven, tröttsamt tråkig norm, 
så jag kan glömma allt och tryckutjämna 
pressen från min folkvettsuniform.
 
 
 
 
 
 
 



Bunden vers (Rim) av OmE
Läst 282 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2013-02-21 22:12



Bookmark and Share


    Katta70 VIP
Ja, vi är fångar i vår värld.

I ett annat samtal sade jag:
"Ja, fri.
När är en människa fri och hur blir hon fri att bli fri?
Jag tänker på hur vi obönhörligen formas av den kontext vi lever i. Kanske vi kan vara fria ändå, där inom kontexten. Formade, men inte styrda?"

och lite senare i samma samtal:

"...känslan av att vårt samhälle hänsynslöst suger in allt unikt i "mångfaldens enfald". Likt Starwars "Resistance is futile.""

Du har förmaågan att skriva om komplexa och finmaskiga djup så att läsaren kan ta till sig efter egen förförståelse och igenkänning på valfri nivå. Valfritt plan.


2013-03-06

  Marcus Liljedahl
Det jag gillar med din lyrik är att allvar alltid verkar vara granne med humorn.
Detta är en favorit.

2013-02-22

    ej medlem längre
Tänkvärda ord som säger mycket mellan raderna...
2013-02-21
  > Nästa text
< Föregående

OmE
OmE