nu är det nästan natt
jag ser kvällen falla
mörkret sväljer buskar och träd
en bit röd himmel tränger sig mellan hustak och nakna trädgrenar
jag vill måla denna bild till dig
allt det vi missat vill jag föreviga
du är min oförstårbara, min eviga
mellan oss är det andras viljor och hämndlust
inget kommer någon gång att kunna smälta
is mellan oss, murar av lögner som vuxna drar för barn
som en syndare kan sälja till de oskyldiga
men så hårt drabbade
inga snälla ord, stulna stenar
som de skyldiga ska kasta först
klagomur är en bitter plats
jag har missat dig
i mig lever hav av törst
jag vill säga dig alla kärleksord
jag vill bära dig färdigt
minnas dig lycklig
mörkret faller över allt
glömskan äter vår lilla värld
någonstans där finns även min skatt
jag har burit intäkt kärlek
sänkt den som man sänker båtar
drunknat tyngd av den
endast ekot
endast ditt namn
ej färdigt drömt dröm
glömska och natt