I åratal har jag samlat min skörd och frukt
Där ute på fältet av förmaning och tukt
Sett åkerspökets skugga växa lång och stor
Denna arma jord där intet frodas och gror


Som fältets herre dikterar och tär
Prövar jag hellre lyckan dit nordan bär
Mitt vindsådda frö far fritt och vilt
Ett korn av sanning från agnar skilt


Dessa fåror plöjdes för såna som er
Kraxar olyckskorpar från träden ner
Här bor vi ju tryggt och lugnt i alla fall
Världen bortom så svulten och kall


Jag hör er tala med en annans röst
Densamme som när er intill sitt bröst
I hatt och säckväv och själ av halm
Vakar över såväl nysådd som vissen stam


Vad jag vårdat är också vad jag lärt
Vad jag sett växa är mer än livet värt
Håll du fågelskrämma käften stängd
Stå där mitt i fältet och för vinden sväng