Det ringer på telefon. Jag lyfter luren till min fasta telefoni och svarar.

- Hallå. Det är Ingmar.
- Ursäkta att jag stör. Detta är Gabriel. Talar jag med Ingmar Hård af Segerstad, Sundsdalen, Lalleröd, Orust, Sweden?
- Sverige, ja. Om vi nu skall vara noga. Högst den samme, faktiskt. Vad gäller saken? Och vem är du?
- Gabriel, ängeln, du vet.
- Ängeln?
- Ja. Ärkeängeln, himself. Ursäkta mig! vi är lite internationella av oss! Jag är alltså Gabriel och jag förestår Mottagningskommittén - jag basar över den Himmelska Änglaskaran - och vi ville fråga dig hur du vill ha det.
- Vill ha det! Vad talar du om? Du måste ha ringt fel nummer.
- Är inte detta på telefon med nummer *46304-20612?
- Jo det stämmer. Men...
- Ja. Då har jag alltså kommit rätt. Vi gör för övrigt sällan fel här uppe, vill jag påpeka...
- Och?
-Ja, som sagt, vi undrar hur du vill ha det. Vi har sett i vårt kalendarium, att du väntas hit om tre veckor. Så, eftersom vi nu får lite tid för planering tänkte vi att det kunde vara sjysst att diskutera arrangemangen för Välkomstfesten i god tid med den det gäller. Det är störst utsikt att det blir lyckat då.
Det blir ju lite sent att hinna ordna något på studs, när du oanmäld står där vid porten. Och eftersom vi nu redan vet...
- Porten? vilken port?

Det hördes en svag harkling i telefon och det blev nästan tyst. Ringde Gabriel över Nätet och hade dålig täckning?
- Hallå! Är du där? Gabriel!
Efter några sekunder kommer Gabriel tillbaka.
- Det var några moln och en meteoritsvärm som kom i vägen. Hör du nu då?
- Jo. Jag hör! Vad är nu allt detta. Någon sorts busringning, eller!
- Nej, knappast. I sådana här viktiga ärenden busringer man sannerligen inte.
Men jag förstår att du inte riktigt fattat vad det här handlar om.
Som jag tidigare nämnde, finns du med i vårt kalendarium. Låt mig nu se... jo den tionde december, faktiskt. Din födelsedag. Så lustigt. Ja, du skulle komma hit då.
- Vilken Port? Viken märklig mottagningskommitté? Jag fattar fortfarande ingenting!

Nu blev det tyst i telefon en stund igen. Men den här gången inte på grund av dålig mottagning. Det var Gabriel som förhöll sig tyst. Hans andning hördes i luren. Han funderade tydligen.
- Då vet du alltså inte?
- Nej! Vad skulle jag veta.
- Så vitt vi förstår dör du den dagen. Det är nåt med ditt hjärta, kan jag se här i journalen.
- Hjärta? Journal? Vad är detta!

Nu hördes en suck i telefon. Det var Gabriel. "Så här blir det ibland. Någon i Änglaskaran har missat att lämna över budskapet", tänkte han. "Det får jag ta itu med senare". Högt sa han:

- Jag förstår, Ingmar, att det här kommer som en chock för dig. Det är något i våra rutiner som klickat. Vi skall rätta till det för fortsättningen.
Men för att nu gå rakt på sak:
vilken musik vill du ha? vi har gissat på Lars Gullin och Stan Getz. De finns faktiskt här båda två och ställer gärna upp, har de sagt. Skulle det kunna bil bra? Och Champagne redan vid porten, kanske? Veuve Clicquot, borde passa. Till varmrätt rensadel med tranbärssylt och någon lämplig Bordeaux därtill. Som dessert...
Ja vi kan garantera det bästa mottagande. Det är du värd.
Och vad tiden efter själva inträdet anbelangar blir den garanterat god med mycket blomster och fågelsång - var det inte koltrast som var favoriten, jo bestämt, så var det. Temperaturen blir behaglig och vi har några bra oceaner att segla på.
Och! Förlåt det hade jag så när glömt bort: Iris finns förstås här tillsammans med änglarna för att ta emot dig. Hon säger att hon längtar efter morfar.
Nå var säger du!
Några frågor på detta...