har insnusat luft idag
på Ekerö
det känns att historiska
vingslag ligger på rad
bokstammar hägrar
inför mitt bildsinne
solen lyser
på ung som gammal
bussarna hamrar
envist på vägen
dock uppstår det vagnfel
från och till
emedan lugnet råder
så stressen blir inte lika
markant som under jorden
intill t-banans vita stress

det blev en utflykt
att fara till ett rum
i ett gammalt hus
där min envetna väninna
kan göra alster med tema
hålla sig till en sak
så fokuserad

det beundrar jag
som helst vill ha
hur många teman
som går att rabbla
i sömnen
det ska lysa
kännas nytt direkt
ta ett steg fram
lyfta på nästa gardin
se allt på en gång
bli snurrig
vända tillbaka
inte hitta
när rösten kommer
du måste fylla det
med något
så springer jag runt
snubblar o somnar
i en spjälsäng
med kudden
som tröst
har glömt bort
mitt namn
blir så mycket lättare
att vila då
när man är osynlig
har lämnat kartan
med vadd instucket
i öronen