Ett klingande som bäst läses
jag har berättat det jag sett
med min entoniga svada
det kryper i dig, jag vet
denna röst ska skrivas stavas
inte talas
den ska vara där för läsaren som vill
utforska ytterområdena
inte vara rädd för konsekvenserna
ta dem som en man
gråta möjligtvis, en skvätt
i ensamhet blott
ingen behöver se
dina egna tårar
jag sa:
när du ömkar mig
då förminskar du mig
när jag tröstar dig
då styr jag dina känslor
därför ger jag bara råd
jag vet funkar effektivt
jag är progressiv
ointresserad av det okännbara
jag vill utforska i mitt liv
innan jag dör ska jag veta
om du vill leva i en säker bubbla
då är jag inte rätt man för dig
jag släpper taget och ger mig ut
om du vill, följ mig
men var beredd för jag kan plötsligen avyttra dig
som en nycellbildning av dålig art
men ta det inte personligt
just nu; passar det ej
men du är bra
som du är
utan mig