jag går i cirklar kring skapandet
de färger som kallar
täckande
transparenta

jag brukar lösa dem i alltför mycket lacknafta
sniffa ångorna, känna mig hög
de talar

slingorna som antar skepnader
blir varelser
som kommunicerar

där är ju tomt sånär
grannens hunds ylande
en grabb som sladdar med ombyggd Volvo


själva grönheten i lövsprickningstider
kan ju ses med blotta ögat under en timme
vi fikar och tittar på de kommande löven

springer med bara ben
då fanns inga fästingar
inga sjukdomar som dödar

bara färger av sagor
snirklar sig och cirkulerar
långt därinne när jag väntar

handen skakar av iver
kan det bli
ett måleri