Haghia Sophia och Chora - två muséer idag, fyllda med framtagna bysantinska mosaiker och fresker från 500-talet och 1200-talet.

Dessa kristna undersköna bilder ur Bibeln hackades sönder och övermålades och de fantastiskt vackra kyrkobyggnaderna användes som moskéer med minareter och muslimska mihraber (bönenischer riktade mot Mekka) sedan Konstantinopel år 1453 erövrades av turken Mehmet Erövraren.

Den starka turkiska ledaren Atatuerk (1922) ombildade byggnaderna till muséer och sedan dess fortgår restaureringen av vårt kristna arv mitt i den muslimska turkiska miljön.

Dagens turkiska ledare försöker anpassa Turkiet till EU:s normer och de kristna demokratiska värderingarna.

Denna identitetsomvandling pågår inte smärtfritt hos turkarna. Det märks i kontakten med privatturister som vi, som antingen möttes av likgiltighet eller manipulativa mattförsäljare som kunde engelska. Ingen ansträngning görs i staden för att informera icke-turkisktalande människor om sådant man behöver veta för att kunna hitta och röra sig i staden. Basarkvarterens påträngande kommers gjorde oss mera avvaktande än vi ville.

Turkiet är ett överväldigande land med tusentals års världshistoria och naturfenomen som Kappadokiens grottor.

Det känns svårt att sammanfatta intrycken, som väcker mer frågor än svar.