... och jag tycker att det är skönt att stanna vid din mur
för jag orkar inte med blödande hjärtan, längtande själar eller lämnadsoro
jag tycker om när du kramar mig, med svagt tillbakalutad reservation
och att du blundar när du kysser mig...
då vågar jag se dig utan att behöva vara rädd
rädd för att förlora mig och bli någon jag inte är

jag tycker det är så skönt att luta mig mot din skyddsmur
den är len men solid och stabil
jag gillar att du är i dig och jag är i mig
klart separerat, utan grumligheter och fumligheter
bara du
och bara jag
under en liten, liten bråkdel av oändlighet