Jag betraktar himlen över Venedig.

Där har ingenting förändrats på sju miljarder år.

Högst där uppe är Gud. Han som skapat Universum,

i Universum sju miljarder världar och i varje värld

en massa folk och otaliga språk.

Och ett, men bara ett, Venedig.

Han skapade olika folk och viskade till dem:

”Se till att lära känna varandra”. Han gav dem otaliga språk

att lära av varandra, för att lära känna varandra,

för att bli – rikare och bättre.

Han skapade Venedig, fågeln och fisken för att människan

ska tro honom och beundra hans verk.

Jag betraktar himlen över Venedig.

Där ovanför och över allt är Gud. Bara en.

Som skapade Universum och där sju miljarder världar

och i var och en av dem en massa folk och otaliga språk.

Och ett, bara ett, Venedig.

I en av världarna, i ett land kallat Europa,

i stammen av Sydslaver, skapade han också ett litet folk.

Där på gränsen. Bosnien. Bosnien. Bosnien. Här möter

Östra korset det Västra och här slåss de, fastän födda ur

ett och samma kors. Men Bosniakerna är ett fridsamt folk.

Därför tog de till sig den Tredje tron: på den enda Guden,

varken född eller födande, Herre över alla världar,

Domedagens härskare.

Jag betraktar himlen över Venedig.

Världens herrar har bestämt att det inte längre skall finnas ett

– Bosniakiskt folk. Och Venedig sjunker. Europa sjunker.

Vaggan sjunker och barnet i den. Kontinenter sjunker.

Rosen i Muranovasen sjunker. Murano sjunker. Hotellrummet sjunker,

även Döda Poeters Sällskap sjunker.

Varför får det Bosniakiska folket inte finnas i denna värld?

En färg, bland andra färger. Bland alla dofter, ännu en doft.

Varför får detta Venedig inte finnas i världen?

Ännu ett under bland alla under.

 Jag betraktar himlen över Jorden.

En stjärna faller i en vid båge ner i Universums avgrund.

Som om den fallit mitt i Canal Grande.

Jorden, en av Universums sju miljarder världar,

kommer att bli ett helt folk fattigare.

Det är vad dess herrar vill.

Så  faller en stjärna i Universum.

Därför sjunker Venedig. Universum blir

en hel värld fattigare.

Så vill Världarnas herre.

Så vill Domedagens härskare.

                             (Venedig/Sarajevo, augusti/september 1993)