vissa regn kan jag älska

          vart går du nu?

vissa slår sönder allt

så oundvikligt

så oundvikliga

stilla regn    helig natt

ljud av liv

mot fönstrets bleck

ljud som själ

ljud för kropp

om det föder leende eller tårar

eller båda två

vet vi inte

förrän då

när stunden är här

med sitt stilla regn

mot det spröda blecket

          var är du?

i dag sveper en låg kvav sol

över gatornas avgaser

en tunn gulgrå hinna

den sticker

i koppen

i själen

i livet

          var är du någonstans?

var är någonstans –

ibland syns du i en tung stad

ibland i en grönska

ibland vid vatten

i vatten

alltid i en värld som

alltid är din

          någonstans är du

nära som en sanning