Graná
Ett leende växer långsamt fram
från det djupaste inre
kryper sakta upp mot svalget
ska det bli till ett skratt eller till en sur uppstötning
Varför denna oväntade entusiasm?
längtan efter nostalgi
stekheta dagar i rött damm
långsamt trevande uppåt
svett och brända axlar
Frihet och lycka
ensamhet
men ändå tillhörighet
att finnas till
vara en av det stora hela
Nostalgi i mitt djupa inre
en september kväll i de nordliga delarna
av vår verklighet
man blir aldrig nöjd
sommarkvällar på terrass
tillhörighet, glädje och filosofi
La Alhambras vakande öga
tinto de verano
doften av slumrande stad
som vaknar till liv efter skymningen
Flera månader blir till ett minne
ett romanitiserat minne fyllt med glädje
i glömskan finns de sömnlösa
svettiga
hopplösa nätterna
den skärande ensamheten
ovilligheten att njuta
av en möjlighet som aldrig kommer igen
Men just nu
en känsla
ett leende från djupet
nervöst inre
Nostalgi