som en arvssynd

det spelar ingen roll
vilka krafter du motarbetar

vi kommer ses igen

min historia är en billig pocketbok du plöjde igenom på semestern
du skriver på din egen, i smyg

och du förklarar att du vet mig naken
nu menar jag inte så

det kanske är luften som färgar oss vi kan
skylla på det och säga att vi inte vet något
alls om hur det blev såhär

men så kan det vara tvärtom
vi svärtar ner luften och
någon sa att det var en Ond cirkel att
tvinga oss att andas nu

för din sömn lever som min ett eget liv,
delar säng och gömmer sig för världen
du fryser
men vilken gräns går inte det över?

det måste finnas någonting som får oss att
öppna ögonen

du fryser fortfarande
du står med näsan under blodet
känner du?

ditt leende en biverkning
av något som
egentligen inte hände

du kan förtidspensionera dig eller tjäna tusenlappar i timmen
medan jag leker konstnär, lånar flera hundra olika penslar för att framkalla det perfekta leendet

när jag vet att ingen ens skulle försöka sig på att se mig

och varje morgon en opålitlig kram på köpet

stämningen följer aldrig en lodrät linje
vi placerar ut koordinater beroende på
hur vi nuddar varandra
och förvånar vårt linjediagram

ditt ansikte är så vanligt att det blir unikt