vandrar i regnet
sanden grå och tung
jag gråter bakom dropparna

du ser det ej
du talar som vanligt
om saker jag ej bryr mig om


resten av gruppen
har försvunnit bakom klipporna
så det känns som vi är all allena

med fraser som tävlar om gunsten
ljudet som slår med en kraft av ett hav

det som föds i vindens och dropparnas land


förresten så ser jag inte dig heller
jag har glömt dig

men i hjärtat finns ömkan
inte något du vill ha

jag är handikappad när det gäller kärlek


fastän allt är så tungt idag
är det en gynnsam atmosfär

banar väg för mina planer
jag vill gå långsamt

hinna reflektera
över naturen och allt

det andra, människorna
frågetecknen

stunderna vi delade

gav