Nyfikna själar skriver i chatten. Läst om mig där på nätet i mörka natten. Vem är hon, tant som det talas om. Vem är hon, kärringen som beskrivs av "dom". Ingen vill erkänna öppet för nån. En vän dem vill va med "en sån". Med minsta hjärncell kvar, fattar tugget. Orden som skrivs av någon på hugget. Fiende, ovän, en omogen fjant. Lurar i vassen mot stans snygga tant. Måste hon va enligt fördomen säg. Tror du inte att de bara vill skada mig. En kvinna, frisinnad och sexig. En kärring, som dansar som en gud och är spexig. Nyfikna själar söker mig upp. De vill sanningen höra, syna mig med lupp. Många hör av sig och undrar en massa. 1.5 år har gått, vart hon i vänskapen passa. Slagen blev jag av värsta feta, fula killen. Kompisen hans blev mutad av icke-snillen. Köpt och tystad av packen i stan. Flera av dem är små omogna barn.

Vem är hon tant som omtalas så. Vem är hon kärringen som alla slår på. Ett fagert yttre och en smal kropp. Får era hjärnor att gå i galopp. Hur kan man inte vara nåt annat. Än det som sägs, det som är "bannat". En kärring på snart 44 bast. Visst, bär på en ryggsäck med något stor last. Nyfikna är dem på den sk divan. Orden sprids i vinden från den spelade skivan. Jag retas och irriterar med mina bilder. Va fan, snygg är hon som är "vilder". Du ska inte tro du är värd ditt snack. Det säger de elaka tungors pack. Avundsjuka själars svaghet. Förskjuter sin egna inre sorg på "Ers Behaghet". Mig, det är MIG som dem klankar på. För i min ålder får man inte vara så. Vem är hon tant som man akta sig för ska. Vem är hon kärringen som tror hon är så jävla bra. Mosa fina nunan mot väggen, slå och stampa. Krossa det snygga, kalla henne för slampa. År 2013 når mot sitt slut. Ingen skillnad på tänket, det slår bakut. Förstår ej att vi inte kommit längre. Kvinnoförtrycket borde vara "förträngre(t)". Varför får en kvinna ej vara stark. Varför ska ni stå där och ge dem en spark. Varför kan ej kvinnor få vara som dem vill. Varför jiddrar ni en massa spill.

Vem är hon tant som ensam i livet dansar. Vem är hon kärringen som med blicken er "transar". Många frågor, men inga svar. Tystnaden ekar, blott styrkan inom mig jag har. Orden flyger ur mig om natten. Ångesten bekämpas med sista kaffeslatten. Många är ni som nyfikna är. Många är ni som de facto hjärnceller bär. Hur kommer det sig att tant hamnat i svärmen. Hur kommer det sig att ingen släpper in henne i värmen. Hon sitter och suckar och skriver sina rader. För att bekämpa era sjuka charader. Jag är ingen, ej mer än nån annan. Blott kvinna jag är, som tar sig samman. Är ej förmer, ej bättre än nån. Enkel, trevlig och rolig, jag är blott "sån". Jag tror inget, är bara jag. Varför ska vissa då slå så hårda slag. Visst är jag vacker, tycker en del. Kanske mindre spackel, och mindre gel. Jag är som jag är, kommer alltid att vara. En fördom som någon givetvis ska besvara. Vem är denna tant, som skriver så här. Vem är denna kärring, som bara vissa håller kär.

Bildkälla: Privat bild (upphovsrätten är min) från mitt Instagramkonto https://www.instagram.com/kristina0179/