Av stress ande
i kungliga huvudstan
blir man likadan
man går upp i fart
ökar bara takten
som om man inte
själv hade makten
att bestämma över sina steg...

Så helt plötsligt trappade ja ner farten
på pin kiv, fick så klart en dunk i ryggen
att jag hindrar flödet bakom mig
men sa jag ni kan ju skutta
runt om mig, nej sa de
här går vi av bara vanan rakt fram
på vår bana, viker ej åt sidan
för en lantis trötter som inte
orkar få fart på sina fötter
du skulle stannat kvar
i lugnet där du passar bäst in
med dina rötter...