Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

själar

plötsligt hörde jag en ängel
viskade och sa nu är det du och jag

han talade om hundra stormar
inte i morgon utan idag

jag grät som ett barn
allt försvinner som mjöl i en kvarn

säden som skulle bygga det tredje riket föll
skulle inte bara bränna det förbjudna konstverket

men också dess ram
konstverket var målat av en lam

skulle ses av en blind köpas av en fattig
bara ett nummer var kvar

så talade ängeln och väntade sig inte ett svar
han öppnade hand flatorna

de väntade sig rikedom
men de var tomma

det är inget det jag har
ingen som syns.




Bunden vers av Jonas Hagén
Läst 197 gånger
Publicerad 2014-01-08 19:38



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Jonas Hagén
Jonas Hagén