Som en sommarbris kommer jag in i ditt liv,
förstående, omtänksam och varm
lyssnar på dig när du spiller ut ditt liv.
Vill ditt bästa.
Som den första sommarbrisen på länge,
förälskar du dig i mig.
Ovetandes, blind och naiv
om mina sanna avsikter.
När jag förvandlas till dina mardrömmar
vill du inte se, du vill inte förstå.
Det enda du vill se är sommarbrisen som tog emot dig,
med öppna armar.
Men det är inte mitt riktiga jag.
Besviken, förbannad, sårad
ger du mig den kalla handen.
Jag ler och medger förlust direkt
- Du.
Ett medel jag använde för att få känna,
en förfalskad närhet,
som bara en sommarbris kan få,
något en vinterstorm som jag,
aldrig kommer få innerligen känna.