Nattkvinnan
Hon är en röst
ur natt och strand
en doft av myr
och räv och djup
en kvinna ifrån
Kvinnoland
från mjuka dalar,
dolda stup
som vandrar klädd
i månens ljus
på stigar
som bär längtans namn
till mannens
tysta, stängda hus
till skepp
som väntar nervid hamn
...och klockan slår
och den är fem
och i ett band
runt kvinnans hals
där blänker nyckeln
till hans hem
till världens allt
och inget alls
och nyckeln
mellan bara bröst
är silverbäck
och ögonblick
och natten andas
lust och tröst
och vemodet
när kvinnan gick