... och det är när du kan vara trygg,
andas djupt och lugnt,
höra dina egna hjärtslag
och vila i det faktum att du är älskad,
som du äntligen har läkt...

... och när han säger att han älskar dig
och den dövstumma, okänsliga,
krampande, värkande klump
du har i ditt bröst skälver till
och spränger det hårda grå skalet,
börjar blöda för livet, för dig, för kärleken;
blöda ut all smuts och all smärta,
bitterhet och rädslor
som du äntligen har läkt...

... så lyssna på hjärtats slag
det kraftfulla bultande livet
som aldrig gav vika,
bara gömde sig ett slag
för hårda ord och psykisk misshandel
för världen, för nära, för kära
för att det blev för skört och trasigt,
lyssna och gå den väg du vill,
följ nyfikenhetskompassen i själen,
nu när du äntligen har läkt.

... och var inte rädd,
bär ingen oro,
släpp ångesten,
älska,
lev.