I arla morgontimma
på tuvas starr
bland dagg å dimma
innan solens ljus
tända första lågan sin
att glimma.

Med liv å lek i bus
ut flyger då på ängen
älvor nätta
i silvrigt kantad blus
med kjortel guldbekransad
å skon glänsande röd å fin
av färgen... glödande i karmosin.

Upp å ner de sväva
då dansen går... i fniss å fnitter
i vida svängar... de sig häva
då de små benen spritter.

Ja när sången, klinga spröd å ren
då i gläntan
kikar trollen... lystet spleen
skrockar, mumlar...å fumlar
i tanken ganska så klen.
En liten lurver... då
me´snyft å snörvel
krystat mumla.

-Ena så´n lille silvrig humla
gör en go å gla
i grotta sku man hen ha
att lysa me liv å lent
i mörka natta
nää klocka timat sent.
Ack, ack,ack ... ja!!




Gurra