Redan medlem?
Logga in
Ett ögonblick från min tid
En öppen dörr en utsträckt hand en vandringsman som känner vägen, en vilsen önskan en sorgen blick ett osäkert steg som finner ett hem
Jag ser min skuld jag tar mitt ansvar, jag lyfter ett ögonblick från min tid och värmer ett hjärta som blivit kallt.
Fri vers
av
Peter Kohlm
Läst 138 gånger och applåderad av 3 personer Publicerad 2014-10-19 11:40
|
Nästa text
Föregående Peter Kohlm |