Nu ska jag gå på grusiga gator
Höra hur det knastrar under skosulorna

De ensammas stenars parad
Där gå vi med våra skuggor
I gryningsljuset som aldrig riktigt når oss

För det flyr våra hjärtan
Det flyr våra tankar
Och lämnar plats åt dödslängtan och ångest

Jag vill spy ur mig det sista jag bär på
Och sedan andas fritt igen
Men dörren är så jävla tung utan nyckel