Se, så grönskan av ord

skjuter sina skott

upp på pappret... genom mitt bord

kanske till ett blommande poem.

Om stjälken är rak och ren

doftar orden av syren

något längre skriftat... där bak

smyger blyga rosor

som slingrar sig in

genom hjärtats gemak...

där finna de väl fägring

för sin blodigt rödskimrande smak.

*********************************

Mellan Maskros, Akleja

och spröda lilla Timoteja

växer dikten

över det jag vill säja

orden skall gödas och mättas

så att ni fröjdas... då de berättas

********************************

Jag vet ej hur

orden tar sig ur

så dikten pur eller spleen

blir till ett poem.

Detta är diktarens öde

att ur pennan, få skapa ett flöde

där orden smäktar, fläktar och glöder.

*********************************





Gurra