Först begrundade jag grinden och dess stolpar
clematisbusken, hur den slingrade
liksom i en hemlig önskan att
vara en vinranka
Sedan fnittrade jag
sprang barfota över gruset

Jag trodde att han skulle höra mig
komma efter
att jag skulle bli varse honom svära
sedan tystna, se sig om
leta frenetiskt efter mig

Men han kom inte efter
var borta
Då plötsligt mindes jag smärtan
Han skulle åka
han hade redan åkt
Kriget fanns inte mer, men
han hade åkt.



26/1 2014