Faktum är:
Jag vill inte utsatta mina känslor
för något som ändå kommer att bli
en besvikelse igen, och igen och igen....

Jag vill inte tillåta mig att bygga upp kärlek för någon,
Att öppna upp hjärtat i onödan,
för någon som ändå inte är sann.

Fjärilar i magen är en häftig känsla.
Så även pirret man känner i kroppen.
Men det är inte värt det.
Ödslar bara energi på någon falsk.

Jag vill aldrig bli kär.
Släpper inte in någon i mitt liv.
Been there, done that,
och det är slöseri med tid.

Bygger upp en mur, och står emot.
Jag kommer inte att acceptera några känslor.
Är inte mottaglig.

Jag väljer hellre att vara ensam
på mitt livs äventyr,
än att släppa in någon
som bara leker på kärlekens stig.

Jag tänker inte göra ett kaos av mina sinnen,
utan står emot, kall och hård.
Aldrig ska jag älska dig.
Nej.

Jag är fri, singel och oberoende.
Du får inte komma och ta det ifrån mig.
Liksom skaka om mig, och göra mig svag.
Nej!

Glöm mig.
Jag är alldeles för självständig
och livserfaren för dig.
Kärlekens port är stängd.
Stick.
Jag har redan glömt dig,
innan vi träffades.

Jag släpper inte in dig i mitt hjärta.
Du är inte rätt nyckel.
Det finns ingen rätt.

Jag vill inte vara med om
besvikelser i onödan.
Jag är på min högsta topp,
och ingen ska komma där
och putta ner mig.

Jag tänker inte låta känslor
göra mig förvirrad
och glida som på en våg på surfingbrädan.

Vi alla vet att det finns hajar i vattnet,
och rätt som det är så faller man av brädan,
och blir uppäten.

Jag har låst in mitt hjärta,
och slängt bort nyckeln.
Min själs mående är viktigare än dig.
The End.