Vi har alla fastnat
Någonstans där tiden står still
Där paniken matar oron med ilska
Någonstans dit ingen vill

Tankar som inte bara dödar
Känslan att det inte finns ett slut
Greppar, famlar utan att vinna
Bara spottar, kastar och går ut

Vänd mig ut och in
Krama ur mina sista tårar
Inte ett piller eller en kram
Kan stoppa det som verkligen sårar

För jag har känt allt
Upplevt varje litet ord
Ätit piller och kramats sönder
Ingen skrattar åt ett mord