Skjut aldrig upp något som kan göra dig själv eller någon annan lycklig, eller som ger erfarenheter. Tillfället kommer aldrig åter. Njut av det du vill göra nu. Älska, skriv ett brev, ring ett samtal till en vän eller till någon som behöver ett tröstens ord. Köp en vacker sak som gör dig glad.

Minnet av det åstundade, men som inte blev åstadkommet, förföljer dig ständigt i ditt minne.

Just nu är jag skriver detta har jag radions P1 påkopplad. Det är en inspelad intervju av Marja Talgre från 2009 med den nyligen avlidne skådespelaren och regissören Måns Westfelt.

Jag hör repliken "Försuttet möte står för något som inte blev av"!

Programmet handlar också mycket om den argentinske författaren Jorge Luis Borges.

Han var blind och han satt ofta på en parkbänk där han kom i kontakt med många olika människoöden och händelser.

Måns Westfelt hade gestaltat Borges i pjäsen "Blind date".

Där Borges satt, ofta hela dagarna, blev det rätt som det var samtal med märkliga öden. Samtal med unga tjejer kunde pigga upp. En dag dök en ung tjej upp som hade varit ute och joggat. Hon satte sig ner för att pusta ut ett slag. Hon var frisk och naturlig och hade blivit svettig  efter sin joggingrunda så hon började ogenerat byta kläder där på bänken. Ibland kan det vara spännande att vara blind. "Du måste vara mycket ung" säger Borges. "Nej inte så ung, 28" svarar hon.

Där kommer samtalet in på ett samtal med en annan kvinna som ställer en fråga till honom. "När ni sitter här, vad tänker ni på"?    - Ja, på alla möjliga saker. I dag till exempel tänkte jag på en kvinna. Tänkte på ett försuttet möte; som står för det som kunde varit, men som inte blev av. En kvinna som hade gjort ett outplånligt intryck på honom med sin ungdomliga charm och sin utsökta enkelhet i klädseln. Brun plisserad kjol och en vacker blus och med en bok i sin famn. Boken var "Hjärtats foster" av Gustave Flaubert. Det var så märkligt. Jag hade hållit föredrag om Flaubert i Buenos Aires men jag förstod inte kopplingen. Det går inte en dag utan att jag tänker på henne och undrar vart min kurs hade tagit om jag hade träffat henne mer, men den tiden har nu gått förlorad i min blindhets obotliga minne.

Tillägg efteråt: Det framgick inte tydligt i programmet om historien om flickan med boken av Flaubert hade mött Westfelt eller Borges. Borges var ju blind men detta var kanske innan han blivit blind.