Så sitter skuggan, bland de andra skuggorna, i en skuggvagn, farande genom en skuggvärld. Där sitter hon i pratar i sin skuggmanick, om skuggändamål. Så glömmer hon att hon är en skugga, i en skuggvärld, byggd utav andra skuggor.

Skuggan skrattar och hon gråter, skuggan leker och hon slåss. Hon har inte alltid varit en skugga, men i en skuggvärld, omgiven utav skuggor är den svårt att inte bli en skugga själv.

Så skrattar skuggan och hon gråter, hon leker och hon slåss.
Så glömmer skuggan, att hon endast är en skugga av en skugga.

Så lever skuggan, skymd av sig själv.