Där går som alltid vägen
med sin krök
det doftar från en eld någonstans, och
där ringlar fram en rök

Grannens lille pojke
vid pölarna hoppar kråka
skrämmer undan
vart smådjur han skulle råka

Av den skimrande sjön
syns endast en vik
men så länge vädret varar
dårar oss denna flik

Med vidgade sprickor ståtar
den gamla krattan
lutande mot väggen,
vilande på plattan

Tjälen har släppt, och
kokorna delat
Vinden har hittat änglaspelet,
för morgonens fåglar spelat.



20/4 2015