det var natt när du ringde hem
vi var fulla och din pappa
kunde höra det på din röst

det fanns ingen gatubelysning
och du frågade hur
jag vågar gå ensam hem
mitt svar var att,
jag bara är mörkrädd i min säng

för jag är aldrig ensam i sömnen
varenda natt i sällskap
av mardrömmen

vi är ett evighetspar
där bara en av oss trivs
Jag får tända lampan och vänta på
betryggande morgonljus