stördes i tankarna

av att p1 blev tyst

efter en stund

hör jag att det blivit

ett avbrott

även där

och hur kan detta

hända i något

som funnits så länge

ja där ser man 

att en kropp blir sjuk

och dör är en sak

men även vågor 

i etern kan bli

förvirrade och sjuka

ändå har jag svårt

att känna tröst

i mitt inre livs skri

som bara studsar

lätt tillbaka

som ett eko

i rymden

jag är för liten

(både för kort o för ung)

för att få en så tung

sjukdom enligt statistiken

den får mig totalt

på fall

förvandlar benen

till spagetti

då jag saknar

en själslig ledarhund

måste mänskor verkligen

få så svåra prov

att de inte ens mäktar

bo kvar i kroppen

som vittne till en

lång smärtsam process

där ord saknas

ord betyder möjlighet

till kommunikation

något som stått högt

upp på min agenda

nu förväntas jag åse

hur allt rör ihop sig

i väntan på en plats

att försmäkta på

med andra dementa

eller en säng som bäddas

i längtan efter 

ett evigt mörker

en spöklik smärta

så stor

att den totalt förgör

varje försök till något

som kan kallas för LIV