Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ängeln.

Hon var min ängel.
Hon var den vackraste i mina ögon.
Hon betydde mycket , hon betydde allt.
Hon fanns där för mig,
jag fanns där för henne.
Jag å hon.
Hon å jag.
Men närheten försvann?
Och ensamheten vann.
Hon har fortfarande två kvar.
Jag har ingen, hon var min enda.
Måhända det är mitt fel.
Det har hänt förr.
Därav min ensamhet.
Hon hjälpte mig upp
band om mina sår.
Skrämde iväg en del av det mörka.
Såg inom mig.
Såg mig...




Fri vers av TINA.
Läst 598 gånger
Publicerad 2004-09-09 22:39



Bookmark and Share


    Elin E
Varm dikt.Den känns stark.Både ljus och mörk.Slutet passar.Kommentaren uppskttades!
2004-10-02
  > Nästa text
< Föregående

TINA.
TINA.