Medmänniska!
Hjärtat formar sig efter sin bärare här
hur den är, men också efter hur folk
bär sig åt, åt den där...
En del är sköra
dessa ska man försiktigt röra
bara lätt beröra, annars kan man
kanske dess hela värld rubba och störa!
Hos en del kan man bara klampa in och på
för de trivs just så, med det då!
Det är inte heller lätt hur man på folk ska titta
inte heller hur nära dem man kan sitta
en del tycker det kan ju kvitta
och menar det är ju gott om
nå´n just dem kan hitta...
Och anser att få råka och språka
med en medmänniska på vägen
är ju en förmån i alla lägen
och även om det bara
blir en kort stund
så kan det bli så
underbart att det
som händer då
gör vägen sen mycket
ljusare och lättare att gå....