Sov gott min lilla Alan!

Vi människor har lärt oss en vana

Att uppskatta när någon är borta

När vi förlorat något.

Sov gott!

Och ge havet dina gröna drömmar

Och ge vinden dina rena andetag

Så att träden blomstrar fred

Och mänskligheten renas och enas

Om en mer mänskligare värld.

Ge dina vassa blickar till månen,

Stjärnorna och solen

Så att nätterna blir ljusare,

Dagarna blir varmare

Och vi människor kan klara av

Detta täta mörker

Och den kalla likgiltigheten.

Sov gott min kära Alan!

Och ge dina söta leenden till fåglarna

Så att de sprider glädje och kärlek över mänskligheten

Och ge ditt ansikte till himlen och horisonten

Så att världen får ett vackrare ansikte

Livet blir mer uppskattat

Och människors hjärtan blir rena

Från hat och vrede

Och leenden och hälsningarna

Sägs helhjärtat.

Sov gott min lilla ängel!

Vi ska läsa sagor om dig för våra barn

Och berätta:

Det fanns en pojke som offrade sitt liv

För att lära oss uppskattning,

livets mening,

Jordens kärlek

Och kunna leva i fred

I en angenäm gemenskap.

Omid Salimi 15.09.08