HÖSTLIG ELEGI
Sommaren glada eurytmi
nu klingat ut
och farit förbi.
Grönskans bestånd
av ståndare och pistill
inte längre vill
lockas till
en ömsint vådevill.
Utflugen i världen
är trädens alla musikanter
som träget tagit ton.
Tyst och stilla
skogen nu tiger unisont.
Var trast och stare
med lärkas drill
nu farit
med sin stämsång till
soliga söderns stränder
medelhav, gröna lundar...
och varmare länder.
Nya tiden nu stundar
när solens strålar blundar
skygga och gömda
en gång syndes de....
som i det drömda
med åkrar, ängar och gröna lundar.
Nu mörker breder sitt täcke
över land och hav
så ljuset
till sparsam låga släckes.
Framgent... rent ut av
kyla... så rå å kall
skall föda frosten fram
i grenens barr och ris.
Likt en isig kurtis
smekes då en hand
på vart träd och stam
Bore är hans namn
av snö och is är han.
Ja, sommarens glada eurytmi
har nu klingat ut
och är förbi.
Nu frodas en längtan
till tonerna av förväntan
att höra musiken
från vårens melodi.
Gurra