Den värsta rädslan, och frustrationen, över att vara ofrivilligt ensam, är inte att vara ofrivilligt ensam i ensamheten. Jag kan hantera det. Men, jag kan inte hantera känslorna som uppstår i mig, när jag tänker på att det inte finns någon som troligen skulle sakna mig, om något hände. Ofrivilligt ensam.

Bildkälla: Privat bild (upphovsrätten är min) från mitt Instagramkonto https://www.instagram.com/kristina0179/