ett av de absolut mest skrämmande fenomen
vi kan råka ut för är sömnparalysen

vi sover men medvetandet vaknar i en dröm,
drömmen fortsätter men vi kan inte röra oss

vi är liksom i mitt-emellan-landet

vi får inte fram ett ljud, inte en lem går att röra
och vi vet att just det skulle krävas
för att bryta förtrollningen

i stället kanske rummet börjar fyllas av våra
drömfigurer...oftast enorma förvanskningar
av människor eller t o m vackra ljusfenomen

man kan spela spelet och bestämma sig för att
resa sig upp och gå men den verkliga kroppen
ligger kvar i sängen och sover...alla klarar det
inte men det lär ska gå och träna

går man i terapi ska man tala om det precis
på samma sätt som när man vill undersöka
en vanlig nattdröm

en klardröm är som sömnparalys men utan
en kroppslig förlamning

man kan tänka sig att förlamningen tjänar
det kloka syftet att vi inte ska resa oss upp
på riktigt och gå...

inget av detta är naturligtvis farligt men
kan som sagt kännas kusligt...och som
med drömmen och andra snarlika
hallucinatoriska fenomen finns det
saker att lära om oss själva