I SJÄLENS SPEGEL

 

Vi lekte

gömma nyckel

till hjärtan

 

när kroppar

talade

otyglat språk

 

röster teg

och gömde

outtalade ord

 

bakom dimridå

fastlåsta

i ställningskrig

 

men murar föll

sten för sten

blev till grus

 

när vi stod

inför varandra

till fullo kända

 

sedda i själens

spegelglas

som fränder

 

med kapitulationens

flagga vajande

i kärlekens namn

 

 

Fri vers av Elisabeth Nilsson
Läst 189 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2016-01-20 16:02

Skriv ut
Spara som PDF

ej medlem längre Tillsammans. Stärker band. 2016-01-21

Rise Little One Äkta kärlek vinner alltid! 2016-01-21

ULJO Underbar kärlekspoesi detta. 2016-01-20

Poeten Salvador Tydlig 2016-01-20

Änglaögon Dina ord andas äkthet. 2016-01-20

Dan Myrbeck Väldigt Fin! 2016-01-20

ej medlem längre Underbart fint om att hitta kärleken på riktigt.. 2016-01-20

Lars Hedlin Mycket vacker poesi! :) 2016-01-20

Magdalena Eriksson fint varmt läser om kärleks seger och mod att släppa taget 2016-01-20

Marita Ohlquist "men murar föll" Bra metafor för förändringen. 2016-01-20

M.Eta Fin kärlekspoesi! 2016-01-20

Bengt H Gillar skarpt. Gillar för att den är skarp. Och det skarpa i det som kallas poesi. 2016-01-20

ej medlem längre Ord som hugger tag i alla sinnen att läsa. 2016-01-20