Martyr

Inte jag!

Har gråtit, ylat som en varg
Kastat mig på golvet,betett
mig som en galning!

Allt jag trott har runnit ur mig
som en svart sörja
svek, besvikelser
lögner och ont förtal
Har utsatt mig för detta av
egen fri vilja för att få lite
uppmärksamhet.......detta gör
ont att se

Jag är ingen gruppmänniska
Kan vara där men vill inte stämplas
in och spela en roll för att få tillhörighet
Klassas in och få ett nummer där jag ska
ha min plats och inte få gå utanför gruppens
oskrivna regler.

Har sett tillräckligt av detta spel!

Det är först när man ställer sig en bit ifrån
som helheten uppenbaras. Grupperingarna
syns då tydligt.

Hur makt och kontrollspel tydliggörs!

Är en del av detta land, samhälle, byn
jag lever i
men ingen ska stämpla mig
och göra mig till någon jag inte är.

Vägrar låta någon spika upp mig på ett
kors.

Jag är ingen martyr