På min strand
plockar jag de vackraste stenarna
de av vågorna slipade
av havet vattenglänsande
lyckostenarna
som jag bär till dig
i min handskål som gåva
Dina frågande blickar
mattar stenens skönhet och magi
krossar den till grus
genom mina sorgsna fingrar
Men en sten gömmer jag
i den andra skålen
stenen
med de hemliga urtidstecknen