Tyst
i en allt betvingande gest
slungar Känslan sin väldiga näve ut
och pekar med manande fingertopp på

Omkring tiggarn från Luossa

"Detta, min vän, är poesins prototyp
synlig för lyssnande, de
som hör månstrålens tassande
på mjuka mossan i mörkan skog ...

De ser den, där

på tidlöshetens berg av ljus

ovan tidens tomma trasmoln"