Det är ungefär nu
man mår så gott det nu går
i en sådär lagom halvkass trivsamhetstristess
när man nästan glömt vilken
klinisk depression man alltid egentligen är
förutom små ögonblick som detta lilla nu
så kallad lycka, för såna som jag och du
lite mer lajbans än totalt jävla less
En del piller går åt, tänker aldrig säga förlåt.
Du är våt, och jag är "ung" och "kåt".
Piller, men en mer passande låt
må okej var trots allt mitt enda uppsåt

Ibland är en lögn, det finaste man har!